Kommunikationshandikapp : Dysartri

Dysartri kan uppkomma plötsligt, icke progredierande orsak, t.ex. fosterskada, syrebrist, huvudtrauma, stroke. Föränderliga progredierande orsak, t.ex. MS, ALS, Parkinson, tumörer.

Det finns sex olika typer:

Slapp- slöa munrörelser
Spastisk- stela munrörelser
Ataktisk- hackiga motoriska rörelser
Hypokinetisk- monotona (små) rörelser
Hyperkinetisk- stora munrörelser
Blandad dysartri- rikligt med ofrivilliga rörelser (olika delar tillsammans)

Behandling:

Oralmotorsik träning - Stärka muskler, göras medveten om sitt uttal, lära sig knepp.

Röstträning - Planering med andning, förbättra bukandning

Talträning - Strategier, öva lyssna på sig sj, förstärka ljud

Kompensatoriska hjälpmedel - Röstförstärkare , Lyssna på sitt eget tal

Alternativ kommunikation - Sista utvägen

Besök länk för ordförklaring__ http://www.anst.uu.se/hansbola/ordlista.html

Kommunikationshandikapp : Artikulation

Artikulation = motoriska produktionen av språkjud. Artikulatoriska svårigheter innebär svårighet att fysiskt forma språkljuden i munnen.

Om man i vissa sammanhang kan uttala språkljudet men inte i andra, då är det inte en artikulatorisk störning utan en fonologisk störning. En fonologisk störning räknas vanligen till den språkliga nivån i RASP-modellen eftersom orsaken inte är motorisk utan kognitiv.

Talapraxi är däremot relaterad till motorisk talproduktion även om orsaken är cerebral.

Artikulatoriska svårigheter finns av olika typer:

Dysarti -Neurologisk orsakad artikulatorisk störning. Nervbanor till ngn del av talorganen/cerebral koppling till nerverna är skadad.

Anatomiska avvikelser- För korta tungband, operativa ingrepp, missbildningar (LKG). "Man klipper idag av tungbandet på folk med för kort tunga. Förr brukade man klippa tungbandet på folk som inte kunde uttala R, eftersom man trodde att det berodde på att tungan var för kort."

Funktionella artikulatoriskasvårigheter - Svårigheter att producera vissa specifika enskilda ljud, t.ex. s, r. Orsaken är okänd men anatomi, miljö, öroninfektioner spelar delvis in.

Talapraxi - Cerebrala svårigheter specifikt med motorplaneringen av språkljud, ej annan munmotorik.

De flesta svårigheter hos barn att uttala språkljud är INTE artikulatoriska!

Kommunikationshandikapp : Röst

Rasp modellen= 4 nivåer behövs för muntlig kommunikation

1. Pragmatik (förståelse sidan)
2. Språk (kognitiv)
3. Artikulation
4. Röst

"Som psykolog måste man veta vilka/vilken av dessa 4 nivåer som patienten har svårigheter med."

Diagnoser

* Pragmatik- t.ex. Asperger, autism, CP
* Språk- t.ex. språkstörning, afasi, CP
* Artikulation- t.ex. Parkinson, MS, CP
* Röst- t.ex. Fonasteni, larynxcancer, ALS, CP

Röst

Rösten är känslig för stress/ spänning. Signalerar vem vi är, könstillhörighet.

Röstpåverkan kan vara:
Neurologisk- ex. påverkan på nerver som styr mag och andnings muskulatur eller stämbandet.

Anatomisk- genom uttorkning av slemhinnor (pga ex. alkohol), slitskador (förkylning) eller andra anatomiska avvikelser på anatomiska strukturer i stämband och struphuvud.

Hormonell- genom hormonell påverkan av stämbandens utseende och funktion (mer feminin röst).

Socialt betingat- genom att personen medvetet ändrar på sin röstläge/funktion för att socialt passa in men som inte lämpar sig fysiologiskt.

Psykogen- genom att personen får symptom kopplade till talat språk medan övriga funktioner i röstorganet fungerar, såsom hosta. "Fantomsymptom eller effekter. Man är helt frisk men tappar rösten helt eller i vissa sammanhang. Det råder inga anatomiska svårigheter. Hysteriker-psykogen röststörning. "

När man viskar släpper inte stämbandet mkt luft. Bör ej harkla sig för det gnider stämbanden med varandra. Att knarra (maktmän) är dåligt för rösten.